AI har på kort tid förändrat vår vardag, arbetsmarknad och samhällsstruktur i grunden. I detta blogginlägg får du ta del av Softronics VD Mattias Flocks reflektioner kring hur ett besök i historiken kan göra det enklare att förstå vår framtid.
För att förstå framtiden kan det ibland vara värt att göra ett besök i historien. AI är nytt och utvecklingen går i en närmast svindlande takt, men själva företeelsen att ny teknik plötsligt förändrar förutsättningarna för en hel bransch är inte ny. Tvärtom har vi sett liknande skiften flera gånger tidigare, och kanske finns det därför historiska mönster som kan hjälpa oss att förstå vad som händer nu.
Sedan kom traktorn
Under större delen av människans historia var vår fysiska kapacitet en av våra viktigaste tillgångar, men också en tydlig begränsning. Vi kunde lyfta en viss vikt, röra oss i en viss hastighet och arbeta ett visst antal timmar. Inom jordbruket innebar det i praktiken att en gård kunde bruka den mängd mark som familjen, eventuell dräng och gårdens djur klarade av. I början av 1900-talet var det svenska jordbruket fortfarande småskaligt. År 1927 fanns drygt 427 000 jordbruk i Sverige. Sedan kom traktorn…
När jordbruket mekaniserades förändrades förutsättningarna snabbt. En jordbrukare kunde plötsligt bruka betydligt större arealer än tidigare, färre människor kunde producera mer och gårdarna började växa. Under 1930-talet fanns bara några tusen traktorer i Sverige, men på 1960-talet hade antalet ökat till omkring 160 000.
Traktorn förändrade strukturen för jordbruket
Det intressanta är dock inte bara att traktorn ersatte människans och hästens muskelkraft. Den förändrade gradvis hela strukturen för jordbruket. Gårdarna blev färre och större och specialiseringen ökade. Den mänskliga konkurrenskraften i form av fysisk styrka och uthållighet hade i stor utsträckning ersatts av maskinen. Samtidigt skapade mekaniseringen högre produktivitet och ett ökat välstånd.
AI är en maskin av ett annat slag
Det är här parallellen till AI blir intressant. Industrialiseringen skapade maskiner som kunde konkurrera med vår fysiska kapacitet. AI är en maskin av ett annat slag, eftersom den börjar konkurrera med delar av vår intellektuella kapacitet. Den kan skriva kod, analysera information, formulera texter, identifiera mönster, testa idéer, skapa nya förslag och i vissa sammanhang även fatta beslut. Det innebär att intellektuell produktionskapacitet kan bli snabbare, billigare och betydligt mer skalbar.
Om vi följer den historiska parallellen borde vi därför kanske förvänta oss mer än att varje enskild människa blir lite mer effektiv. När en ny teknik blir tillräckligt kraftfull förändrar den ofta också hur verksamheten organiseras. Frågan är då inte bara hur AI kan hjälpa dagens organisationer, utan hur verksamheter formas när intellektuell kapacitet inte längre är lika dyr eller begränsad som tidigare.
Här finns samtidigt en viktig skillnad mot jordbruket. Mängden fysisk mark som en traktor kan bearbeta är begränsad. Mängden problem som kan lösas med kunskap, teknik och mjukvara är det knappast. När vi blir effektivare behöver resultatet därför inte bara vara att färre människor gör samma mängd arbete. Det kan lika gärna innebära att vi gör dramatiskt mycket mer. Vi kan bygga system som tidigare varit för dyra att utveckla, automatisera processer som fortfarande är manuella, analysera informationsmängder som människor aldrig skulle hinna bearbeta och skapa produkter och tjänster som tidigare inte varit ekonomiskt möjliga.
Människans roll förändras med AI
Samtidigt tror jag att människans roll kommer att förändras. När maskinen blir bättre på vissa delar av det intellektuella arbetet kan våra mest mänskliga förmågor bli ännu viktigare: att förstå andra människor, skapa förtroende, sätta mål, göra avvägningar, validera det som AI skapar, samarbeta och avgöra vad som faktiskt är viktigt. AI kan producera enorma mängder kod, analyser, texter och förslag, men det är fortfarande människor som behöver avgöra vad vi vill åstadkomma med allt detta.
Om vi fortsätter med jordbruksanalogin blir nästa steg ännu mer intressant. När mekaniseringen fortsatte blev jordbruken mer specialiserade. En mjölkgård blev i högre utsträckning just en mjölkgård, medan ett växtodlingsföretag fokuserade på växtodling. Samtidigt blev det inte rationellt för varje gård att själv äga all den dyraste kapaciteten. En maskin som t.ex. en tröska som bara används några dagar om året kunde delas mellan flera gårdar eller köpas som en tjänst.
Frågan varje ledare borde ställa om AI
Jag tror att vi kommer att se något liknande inom det intellektuella arbetet. Företag kommer inte nödvändigtvis att behöva bygga upp all kompetens och all AI-kapacitet själva. I större utsträckning kommer arbete att läggas ut på andra, samtidigt som företag köper tillgång till specialiserade AI-agenter, AI-fabriker, modeller och hela produktionsprocesser när de behövs.
Det kan i sin tur göra företag mer specialiserade och mer fokuserade på det som verkligen skiljer dem från andra: kundrelationen, domänkunskapen, produkten, varumärket eller det problem de är bäst på att lösa.
Kanske är det därför fel att se AI som ännu ett effektiviseringsverktyg. Traktorn gjorde inte bara bonden effektivare, den förändrade hur man organiserade ett jordbruk. På samma sätt kommer AI sannolikt inte bara att göra våra nuvarande medarbetare effektivare. Den kommer också att få oss att fundera över hur företag över huvud taget ska organiseras.
Den fråga jag tror att betydligt fler företagsledare borde ställa sig redan idag är därför:
Om vi byggde vår verksamhet från grunden idag, med AI som en självklar förutsättning: Vad skulle då vara vår kärna, Vad skulle vi göra själva och vad skulle vi låta andra göra?
Vill du diskutera denna artikel, hör av dig till mig.
Referenser:
Från idé till färdig lösning. Tanon gör utvecklingen, ni validerar resultatet.
Tanon är vår AI-drivna mjukvarufabrik som bygger moderna system och automatiserar manuella processer. Ni beskriver behovet, och Tanon analyserar, designar, utvecklar, testar och levererar. Snabbare, säkrare och kostnadseffektivt.