Det är först när en produkt eller tjänst faktiskt används av riktiga användare som nyttan uppstår. Därför är det viktigt att utgå från användarinsikter för att kunna skapa framgångsrika lösningar som användarna har behov av.
Genom att inte ta hänsyn till användarnas behov när man tar fram en produkt, riskerar man att skapa något som kanske har hur fantastiska funktioner som helst, men som inte löser användarnas verkliga problem eller tillfredsställer några behov. En sådan produkt kommer inte tillföra mycket värde för någon.
Att själva kunna veta hur man uppfyller användarnas behov är omöjligt. Därför är det viktigt att faktiskt observera och lyssna på användarna för att få insikt i deras attityder, behov, beteenden, erfarenheter och motivationer. Utifrån dessa användarinsikter kan vi sedan skapa en produkt eller tjänst som tillfredsställer ett konkret behov och skapar nöjda användare.
Hur samlar man in användarinsikter?
Det finns ett antal olika etablerade researchmetoder för att samla in användarinsikter. Metoderna kan innefatta allt ifrån kvalitativa djupintervjuer till mer kvantitativa metoder som klickflödesanalyser. Då det finns så många metoder att välja mellan gäller det att försöka välja ut de mest lämpliga baserat på målen, tillgången till resurser och vilken fas i projektet man befinner sig i.
För att underlätta metodvalet brukar man dela upp metoderna på följande vis:
- Beteendebaserade kontra attitydbaserade metoder.
- Kvalitativa kontra kvantitativa metoder.
Beteenden kontra attityder
Den här kategorin kan sammanfattas med: vad användarna säger (beteendebaserad) kontra vad användarna gör (attitydbaserad). Båda typer av metoder kan vara användbara, men oftast bör fokus ligga på beteenden om möjligt då det ger mer konkret nytta. Det är nämligen ofta stor skillnad på vad folk säger och vad de faktiskt gör när de använder en produkt eller tjänst.
En beteendebaserad metod som A/B-testning kan ge mycket värdefull information om hur användarna beter sig när de använder en produkt eller tjänst. Ett A/B-test går till så att man skapar två olika varianter av en sida och testar dem mot varandra genom att jämföra besökardata. Ett enkelt exempel på detta kan vara att ena hälften av besökarna ser en röd knapp och den andra hälften en blå knapp på samma sida. Genom att då jämföra antalet klick för knapparna kan man se vilken färg som fungerar bäst i just det fallet.
Med det sagt kan det även vara värdefullt att ta reda på attityder genom att exempelvis skicka ut enkäter till användarna för att få reda på varför de använder produkten. Sådana typer av frågor är svårare att få svar på genom att endast observera beteenden.
Kvalitativ kontra kvantitativ
När man ska välja mellan en kvalitativ eller kvantitativ metod kan det vara bra att reflektera över fördelarna med respektive metod. Med kvalitativa metoder kan man få svar på hur eller varför man ska lösa ett problem. Kvantitativa metoder är däremot bättre lämpade för frågor som hur mycket och hur många.
Ett exempel på en populär kvalitativ metod är modererad användbarhetstestning, där man ger användare en lista med uppgifter att utföra och där man samtidigt observerar utförandet. Genom att observera användarnas beteenden när de använder produkten kan man få insikt i hur produkten används i verkligheten och varför det uppstår problem.
Med en kvantitativ metod som klickflödesanalys kan man däremot mer direkt se var i användningen av produkten problem uppstår för flest användare. Genom klickflödesanalys kan man exempelvis upptäcka om en specifik sida gör att man tappar ovanligt många användare. Då kan det vara värt att undersöka vidare varför tappet sker för att kunna åtgärda problemet och få användarna att stanna kvar.
Slutsats
Detta var en liten inblick i varför det är viktigt att samla in användarinsikter och hur man ska göra när man väljer metod. För bästa resultat bör man använda flera olika typer av metoder, då de kompletterar varandra. Ett gediget insatsarbete gör att vi kan vi skapa lösningar som både möter användarnas behov och skapar riktig verksamhetsnytta.
Kontakt
Är du intresserad av att veta mer kontakta oss på ux@softronic.se.
Relaterade blogginlägg:
Vad innebär UX-design och varför är det viktigt?
Vad är skillnaden mellan wireframes, mockups och prototyper?
Läs även om vårt erbjudande kring att göra en användbarhetsutvärdering!
