”Vem är det som kör egentligen?” är en klassisk kommentar från Janne Långben. Och det kan ju vara intressant att fundera på det i ett bredare perspektiv. Människans relation till tekniken är det som Stefan Palm reflekterar över i detta inlägg. Vi lämnar funderingar på huruvida vi människor har en fri vilja tills någon annan gång.
Historiskt har det varit ganska enkelt, vi människor kontrollerar tekniken och börjar den uppträda på ett icke önskvärt sätt så stänger vi av den. Men fundera över din egen vardag, är det du som har kontroll och kan du verkligen stänga av allt?
Generellt har behovet att ha kontroll över tekniken minskat i och med att mycket av den teknologi vi använder har mognat. Men du behöver inte vara väldigt gammal för att minnas en tid då allt inte var uppkopplat, uppdateringar installerades inte automatiskt och ingen leverantörs prylar kunde prata med någon annans leverantörs prylar. Resultatet av att allt ”bara funkar”, är att det i dag finns en generell okunskap hur saker och ting fungerar, vilket blir tydligt när något inte fungerar. (Men det här är inget nytt, det händer ständigt i historien. Hur många kan i dag förklara hur en toalett fungerar?)
Även i arbetslivet använder vi mer och mer teknik. De flesta organisationer är helt beroende av att IT fungerar. Det är (tyvärr) inte så man upplever de flesta organisationers syn på IT-personalen, de pratar man ju bara med när något inte fungerar. Men det finns ju också en historia bakom hur vi hamnade i denna situation. När teknologin inte fungerade så bra vart man tvingad att kontrollera teknologin hårt t.ex. genom att tvinga på uppdateringar och stänga av funktionalitet. Tyvärr finns det tänket kvar på många IT-avdelningar därför är det väldigt vanligt i dag att organisationer använder tjänster som inte hanteras av den egna IT personalen. Utan man kan köpa färdiga tjänster som ”bara fungerar”, precis som hemma!
Tekniken lockar
Enkelheten med tekniken är lockande och kanske är det därför inte (tillräckligt) många funderar över konsekvenserna med att använda ny teknik och nya tjänster. Då och då blåser det upp lite diskussioner om datainsamling, men det verkar som många är beredda att ge avkall på sitt privatliv (eller företagets information) för att leva ett enklare liv. Det är nu inte sagt att det inte går att kombinera ny teknologi och respekt för individers privatliv. Men det finns väldigt många leverantörer som samlar in data slentrianmässigt och väldigt många människor som inte läser/förstår villkoren de godkänner när de köper nya tjänster.
Denna debatt har tagit fart (igen) när det gäller företagens behov att samla in data för att kunna nyttja maskininlärning/AI. Som konsument är det extremt bekvämt att t.ex. kunna använda Google Home eller Siri för att få hjälp i vardagen och än så länge (tror jag) är det vi som har kontroll.
Men har du tagit del av den information som kommit ut kring det arbete företaget Cambridge Analytica utfört med hjälp av information från Facebook, så kan man fundera på vem det egentligen är ”som kör bilen”.
Jag tror de flesta har upplevt, eller har en bekant som upplevt, att man haft en konversation om ett ämne, och sedan har det dykt upp inlägg eller annonser om det ämnet i flödet på sociala media. Och visst är det en relevant upplevelse att tro att någon lyssnar på en. Tyvärr är sanningen bakom mer skrämmande, enligt mig. I bakgrunden har någon samlat in data om dig och gör ständigt analyser av ditt beteende. De förutser också vad du kommer att göra baserat på vad andra människor som liknar dig har gjort. (sorry, du är inte så unik som du tror). Så inlägget du ser i ditt flöde finns där för att någon förutspått att du kommer engagera dig i det ämnet baserat på data du lämnat ifrån dig (oftast frivilligt), inte för att någon tjyvlyssnar på dina samtal.
Det är i princip samma teknologi som ligger bakom att Siri talar om hur lång tid det tar att köra hem, innan du ens lämnat jobbet (du brukar ju lämna jobbet en viss tid).
Det här visar potentialen med maskininlärning/AI, att förutsäga behovet hos människor. Detta kan användas för att hjälpa en förälder planera sin vardag, försöka sälja mer till besökare på en websida, eller kommunicera ett politiskt budskap. Det första låter ju rätt trevligt, det andra inser vi att vi går på dagligen, och det tredje (som Cambridge Analytica sysslade med i 68 länder) kommer vi säkert se mer av i årets val i USA.
Så som konsument, så hoppas jag att du tänker efter nästa gång du får en rekommendation från en ”vänlig” tjänst, är det verkligen det här jag vill, eller är det något jag gör för att det är ett förväntat beteende som någon tjänst räknat ut är bäst för mig?
Tänk på att maskininlärning/AI räknar med sannolikheter, så rekommendationerna du får kommer vara de mest sannolika. Och hur blir det att som människa leva ett liv med mest sannolika händelser?
Oftast är de roligaste upplevelserna i livet de som är mest osannolika.
Så, är du beredd på att bli styrd av teknologi?
PS. För dig som vill få lite fler funderingar kring vad din data används till så finns på Netflix både ”Snowden” och ”the Great Hack”, den senare handlar just om Cambridge Analytica.
PS2. För dig som vill sätta dig själv i förarsätet i ditt liv generellt rekommenderas https://www.theenergybus.com/
Relaterade länkar:
Blogginlägg skrivet av Stefan Palm – copyright Softronic.
