Den 23 september 2018 trädde Webbtillgänglighetsdirektivet i kraft i Sverige. Direktivet innebar att alla nya webbplatser, digitala dokument, intranät och extranät i Sverige skulle göras tillgängliga. Det som är nytt i Webbtillgänglighetsdirektivet för i år är att från och med den 23 september 2020 måste även befintliga webbplatser, d.v.s. webbplatser som publicerats innan den 23 september 2018, göras tillgängliga.
Webbtillgänglighetsdirektivet omfattar alla offentliga aktörer, det vill säga myndigheter, landsting och kommuner, men också vissa privata aktörer som är offentligt finansierade, så som skola och sjukvård. För övriga privata aktörer finns inga lagkrav på tillgänglighet i nuläget, men man kan se till att framtidssäkra sin webbplats genom att säkerställa att den lever upp till kraven i direktivet. En tillgänglig webbplats underlättar nämligen för alla användare, inte enbart personer med funktionsnedsättningar.
En tillgänglig webbplats ska kunna användas av alla människor i samhället. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) uppskattning är andelen av världens befolkning som har en funktionsnedsättning runt 10–15 procent. Utöver detta finns det även tillgänglighetsbehov som är tillfälliga, så som en bruten arm som gör att man inte kan använda en mus eller direkt solljus som försämrar synen. Tillgänglighet handlar inte om att göra specialanpassningar för personer med funktionsnedsättningar, utan det handlar om att webbplatsen byggs på ett sätt så att den kan användas av så många som möjligt.
Vilka är då kraven i Webbtillgänglighetsdirektivet?
Genom att följa den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur bygger på den senaste versionen av Web Content Accessibility Guidelines
(WCAG 2.1), kan man se till att leva upp till kraven för tillgänglighet i direktivet. Då kriterierna i WCAG kan vara svårtolkade har Myndigheten för digital förvaltning på sin hemsida listat förenklade beskrivningar av dessa för att göra det enklare för allmänheten att följa.
Utöver kraven ovan innebär direktivet även att webbplatsen måste innehålla en så kallad tillgänglighetsredogörelse som ska uppdateras regelbundet. Denna redogörelse ska beskriva hur sidan lever upp till tillgänglighetskraven och vilka undantag det finns, samt en motivation till varför undantagen gjordes. Dessutom måste det finnas möjlighet för användarna att påtala brister.
Osäker på ifall du uppfyller kraven?
Vi på Softronic ser alltid till att utgå från WCAG när vi designar och utvecklar tjänster. Tillgänglighet är något som genomsyrar hela vår arbetsprocess från början till slut. Genom att välja oss som leverantör kan du vara säker på att din tjänst når upp till kraven i tillgänglighetsdirektivet.
Vill du veta mer om tillgänglighet? Läs gärna vårt andra blogginlägg om vad du bör tänka på för att skapa en tillgänglig webbplats här.
Kontakt
Är du intresserad av att veta mer kontakta oss på ux@softronic.se.
Relaterade blogginlägg:
Vad innebär UX-design och varför är det viktigt?
Vad är skillnaden mellan wireframes, mockups och prototyper?
Vikten av att samla in användarinsikter
