Anna Thörnlund och Johan Andersson är båda affärsområdeschefer på Softronic. De har tack vare sina “spindel-i-nätet”-positioner ett ganska unikt perspektiv från många olika kunder inom näringsliv och offentlig sektor, när det gäller IT, framtiden och hur man får digitalt platsoberoende att fungera.
Digital utveckling handlar idag mycket om en balansgång mellan tillgängligheten som driver utvecklingen och säkerhetstjänsterna som gör att den blir praktiskt användbar. Lägg dessutom till de centrala frågorna om integritet och rätten att äga sin personliga data, så ser vi en komplex situation där det dock finns många löftesrika lösningar.
Allt som behövdes var en pandemi
En nästan ofrånkomlig startpunkt för resonemanget är hur den gångna pandemin har vänt upp och ned på begreppet arbetsplats, när miljoner tjänstemän över en natt började jobba hemifrån. Men hur upplevde Softronic som möjliggörare av digitalisering, detta dramatiska skeende?
– Det har egentligen inte påverkat vår affär så mycket, men det har så klart drivit på digitaliseringen lite hårdare än tidigare, säger Johan Andersson. Men det finns många stora företag och myndigheter i Sverige som fortfarande har ett stort pappersberoende. Där har behovet av omställning varit ganska dramatiskt i många fall och blottlagt behov av att addera digital kompetens.
– Och intresset för säkerhetstjänster har formligen exploderat på senare år, fortsätter Johan. Förr var säkerhet något man tittade på senare, nu är det något som är med i varje leveransdiskussion och är inbyggt i varje tjänstedel redan från början. Säkra nätverk och “säker kodning” är till exempel default redan i utgångsläget.
– Det faktum att massvis med känslig jobbinformation helt plötsligt skulle hanteras via högst osäkra hemmanätverk har garanterat bidragit till att föra upp säkerhet till toppen av allas agendor, säger Johan. Och det finns stora kunskapsluckor runt om i näringslivet inom det här området, speciellt när det gäller ansvarsfördelning, ägarskap av data och integritetsfrågor kring användarna.
Digitalt blir mer decentraliserat
Men det finns också andra aspekter av utvecklingen, som kanske kan få ännu mer långtgående effekter för svenska myndigheter och näringsliv.
– En stor positiv effekt av hybridkontorens utbredning har med myndigheter att göra, säger Anna Thörnlund . Tidigare har vi alltid varit tvungna att ha folk på plats för att kunna hjälpa våra kunder i offentlig sektor, vilket ibland kunde innebära ett problem när det gällde kompetensförsörjning. Men det vi ser nu tror jag är bra för decentraliseringen och det kommer säkert att ha betydelse för var man lokaliserar myndigheter i framtiden. Nu kan alla få tillgång till kompetensen, oavsett var kontoret är beläget eller var man som kund befinner sig.
– Men det här kräver också att man verkligen anammar ny teknik, fortsätter Anna. Någon i varje ledningsgrupp bör vara teknikkunnig och vara insatt i vokabuläret, det är enda sättet att verkligen förstå såväl möjligheterna som utmaningarna, så att man kan se vägen framåt.
Var inte blåögd när det gäller molnet
Något som länge har pekats ut som en förutsättning för mobila arbetssätt och platsoberoende är migrationen till molnet, vilket bjuder på många intressanta möjligheter.
– De flesta vill ju till molnet, men det finns svåra juridiska och integritets-relaterade frågor att lösa, säger Anna Thörnlund. Molnet består ju av serverhallar som står i, eller ägs av ett företag som är verksam i, tredje land, vilket skapar utmaningar. Innan Schrems II-domen, hade ju EU och USA ett avtal om hur man tog hand om varandras medborgares data.
– Frågan många organisationer måste ställa sig i det rådande läget är: Måste vi verkligen bygga nytt? Ofta finns det en god poäng i att återanvända och bibehålla det som redan fungerar, även om man självklart alltid ska försöka röra sig vidare från system som har nått vägs ände, fortsätter Anna.
– Det finns ofta ingen anledning att flytta upp fungerande legacy-system i molnet, fyller Johan Andersson i, men när man bygger nytt är det bra att bygga i molnet. Annars är vår princip för hybridmoln-lösningar att hålla den känsliga datan “på marken” så långt det går.
– Jag tror vi kommer att se allt fler hybridmoln-varianter där vi nyttjar det som är bra med SaaS och PlaaS, fortsätter Johan. Applikationer med känsliga data körs “på marken“ eller i private cloud-lösningar, medan mer transaktionsintensiva applikationer som t.ex. e-handel körs i molnet, där det går att vinna en flexibel skalbarhet som är mycket svår att uppnå “på marken”. Om man t.ex. behöver en 6-filig motorväg under julhandeln men bara en skogsstig i mitten av oktober, så vill man ju inte betala för motorvägen året runt.
Teknik som gör gott i samhället
– Man vet ju inte hur den framtida arbetsplatsen kommer att vara, säger Johan Andersson. Pandemin har drivit fram något nytt att förhålla sig till. Vi märker till exempel att många konsulter gärna vill jobba hemma så mycket som möjligt, men ändå behålla sin fasta arbetsplats.
– Personligen ser jag nästan bara gott i en teknisk utveckling som låter oss jobba var och när det passar oss bäst, bara vi är vaksamma och inte tappar kontrollen över våra data och vår personlig integritet, avslutar Anna Thörnlund.
